Allt bara bråkar och går fel, kan inte se alla föreläsningar och har kämpat som fan med det i säkert över en vecka nu. Jag kan inte se mina föreläsningar och det får mig att gråta. Hej prestations ångest - jag hatar dig!
Jag orkar inte. Orkar inte kämpa emot ångesten, samtidigt som jag försöker sköta skolan, samtidigt som jag försöker visa mig stark, samtidigt som jag tydligen har ett socialt liv som försummas rejält nu. Jag orkar inte.

Nä om man skulle torka tårarna, tvätta bort mascaran som runnit över kinderna innan någon ser det, stoppa undan paniken och ta tag i ett av alla projektet som måste skrivas.

Två små ljusglimtar i dag trots allt är dock att min nya tandläkare verkar bra och tandläkarbesöken känns nu inte lika ångestfyllda som med mina gamla väldigt oprofessionella tandläkare och att jag fått ett sött "Jag saknar dig"-sms.

// Hon som verkar så stark