Det första..
.. psykolog-besöket väntar idag. Om lite mindre än två timmar ska jag vara där. Kan väl inte säga att jag känner mig direkt sugen på att åka dit men samtidigt har jag längtat så efter att få hjälp, efter att någon ska komma på vad det är som är fel i min hjärna. Jag kanske äntligen kan få en diagnos och veta vad det är jag kämpar emot.
Jag vill inte ha en diagnos för att kunna skylla på den, jag vill ha den för att jag själv vill veta vad som är fel. Varför jag är som jag är, gör som jag gör och säger som jag gör. Jag vill ha en diagnos för att jag då kan förklara för människor att jag ibland blir som en helt annan person på grund av att jag har en sjukdom. En sjukdom jag kämpar mot varje dag. En sjukdom som inte ska få vinna men dock en sjukdom som finns där.
Återkommer med ett nytt inlägg när jag varit där. Idag börjar resan mot en friskare och bättre hjärna, en friskare och bättre Katarina.
Jag vill inte ha en diagnos för att kunna skylla på den, jag vill ha den för att jag själv vill veta vad som är fel. Varför jag är som jag är, gör som jag gör och säger som jag gör. Jag vill ha en diagnos för att jag då kan förklara för människor att jag ibland blir som en helt annan person på grund av att jag har en sjukdom. En sjukdom jag kämpar mot varje dag. En sjukdom som inte ska få vinna men dock en sjukdom som finns där.
Återkommer med ett nytt inlägg när jag varit där. Idag börjar resan mot en friskare och bättre hjärna, en friskare och bättre Katarina.
//Hon som borde sminka sig
