.. just nu känns det som att livet kommer ordna upp sig. Eller ja om man ska vara helt ärlig så är det rätt underbart som det är. Jag menar egen lägenhet som jag trivs i, snart färdig med min utbildning, ett sommarjobb, underbara vänner och jag håller på att få hjälp med min depression. Det enda som fattas är en älskling, en varm och trygg mans-famn att krypa ihop i på nätterna och vakna i på morrnarna. Men just nu sörjer jag inte det särksilt mycket. Sak faktiskt bli skönt att ta sig igenom terapin lite till först innan jag sätter mig i ett förhållande igen.

Om du min dröm-karl finns där ute och läser denna blogg; Jag kommer hitta dig! Förr eller senare! Och det kommer bli totally awesome!

Ikvällen igår avslutades helt kanon och starten på denna dagen va ännu bättre. Finns inget bättre än att vakna till av att en ur-mysig människa kryper tätt intill en och lägger armen om en.

Sen när han lämnats av vid tåget möte jag upp Malin och jar umgåtts med henne i ungefär 5 timmar. Nu sitter jag hemma och ska plugga lite sen ska jag hem till Malin igen ikväll och mysa med henne och hennes karl! Livet är bra just nu. Jag menar hur kan en dag vara dålig när jag vaknar bredvid en mysig människa, umgås med hur goa människor som helst, ätit kinamat och vädret är allmänt skönt. Okej de där tre energidryckerna jag fått i mig under de senaste två timmarna kanske bidrar liiiiiite!

Nu börjas det igen. Jag hatar denna känslan men samtidigt finns det inget bättre. Var tog självförtroendet jag hade igår vägen?! Hade behövt lite av det idag känner jag.

Måste bara sysselsätta mig i 2 timmar till för då börjar Wolfmen på tv och den filmen är niiiice och då kan jag i alla fall sysselsätta tankarna med den tills det är dags att sova. Frågan är bara vad jag ska göra till klockan nio.. hmm..

Klicka HÄR för video på Tazze-man!

<3

Mitt lilla hjärta. Han blir så glad när man kommer hem till honom. Och när jag skulle åka hem till mig idag började han pipa och studsa som en dåre för han trodde han skulle få följa med. Det fick han ju sist jag var hemma. Min söta lilla raggmunk!

Finns få saker som ger mig ett sånt lugn som att fastna i en bra bok och glöma bort omvärlden. Tyvärr har jag inte haft tid eller ork att sätta mig in i särksilt många böcker de senaste tre åren på grund av min utbildning. Har helt enkelt inte haft tid eller orkat sätta mig med en vanlig bok när det är så mycket kurslitteratur som ska läsas. Men igår tömde vi i familjen ur farmors lägenhet och det slutade med att jag tog med mig runt 75 böcker hem, vilket resulterade i att jag nu har 215 böcker lite drygt hemma. Platsbrist ja! Men nu är skolan snart äntligen slut och gah vad det ska läsas då! LÄNGTAR!


En bokhylla till skulle inte varit fel!

och så till kärleks-biten: Jag har varit hemma hos mamma och pappa lördag till söndag. Hur mysigt som helst med massa god mat och skratt. Saknar min familj lite måste jag säga. Fick med mig lite kläder och annat smått och gott också. Och ytterligare en tavla. Det finns två stycken av den i hela världen. Den ena har mamma och pappa och den som jag nu fått har farmor och farfar haft.


En väldigt liten Katarina som äter glass med fingrarna. Den fick hänga i mitt kök, kände att den gjorde sig all sin rätt där.

Nästa inlägg kommer handla om lilla Tazze-man känner jag!

.. kan locka fram de största tårarna. Fick frågan om vad som var mitt gladaste barndoms-minne. Började tänka tillbaka och efter typ 2 minuter började tårarna trilla. Nästan alla mina barndoms minne kommer från min farmor och farfar. Och bättre och finare minne får man leta efter. Trodde aldrig att det skulle va så jobbigt att tänka tillbaka på alla de där helt underbra minnena. Kommer ihåg att jag kunde spendera timmar med att gråta när jag va tvungen att åka därifrån. Jag ville bara spendera all min tid hemma hos dem.

26 Mars är det 4 år sedan farfar gick bort och nästan 4 år sedan farmor verkligen började insjukna i demens. Önskar att de hade kunnat se mig i min lägenhet, min första egna lägenhet. Att de hade kunnat komma dit och lära mig laga mat som de alltid gjorde till mig när jag var liten. Önskar att farmor kunde läsa "Den lilla röda hönan" för mig och att farfar kunde lära mig att ta hand om växter. Önskar jag en sista gång fick åka till Fredriksdahl med dem och göra allt vi brukade göra där.

Miss you so much it hurts!

.. there is!

Kommer sakna mina småsystrar massa när jag flyttat! Därför ägnar jag detta inlägget åt att säga att de betyder mest i hela världen för mig! Finns inga bättre syskon än mina syskon! Love you both so much! Och eftersom det inte är kul att lägga ut en bild på en 18 årig Linda, en 20 årig Annika och en 23 årig Katarina blir det dessa två godingar istället:

//Hon som har världens bästa syskon

.. berättat för er innan kära bloggläsare ska avslöjas i detta inlägg! Några av er har kanske gissat det redan och några av er vet det redan men för er resterande så ska jag nu skriva ut det i klartext. Jag har hittat en person som lyser upp mina dagar något så enormt. Eller ja teoretiskt sett hittade den här personen mig.

För runt 2 år sedan började vi prata över en sida på nätet och hördes av lite då och då. Inte jätte ofta men inte så sällan heller. Men sen dock det i alla fall ut och vi pratade kanske en gång i månaden max på MSN. Tills för några månader sedan när jag bytte nummer och den här personen skrev sitt nummer i mitt event jag la upp på fb. Det ledde till ett oväntat samtal som i sin tur ledde till ett oväntat sms som i sin tur ledde till hur det är idag.

Det har nu gått några månader och det går inte många minuter per dag utan att jag tänker på personen i fråga, det går inte många minuter utan att jag undrar vad personen gör, om personen tänker på mig. Enda nackdelen är att det finns ett avstånd på 60 mil mellan oss men just när det kommer till den här helt fantastiska människan som stöttar mig i allt och låter mig vara mig så är inget avstånd för stort. Den här människan är något av det mest underbara jag någonsin träffat. Kan inte i ord beskriva hur stort intryck personen gjort i mitt liv under så kort tid.

Sitter och lyssnar på mys-musik och pratar med personen i fråga på facebook. Det går inte många minuter mellan leendena och rysningarna när man pratar med henne. Och ja ni läste rätt. Personen i fråga är en HON, en helt underbar tjej som vissat sig vara allt jag velat ha i en partner.

Och bara för att fastställa en sak, jag har aldrig förut varit intresserad av en tjej (så mina fina tjejkompisar ni behöver inte oroa er!) förrän hon kom in i mitt liv och bara bet sig fast.

Jamie, you make it all worth fighting for!

// Hon som blir kär i personer och inte kön

.. är ett jäkla hitte på! Mitt inre är i uppror efter att jag började med tabletterna i tisdags kväll. Känner dock en jäkla skillnad redan trots att det nu under två veckors tid kommer bli sämre. Jag känner mig något avskärmad från verkligheten och har aningen svårt att fokusera när jag pratar med människor. Men om det händer något som skakar om och gör mig nere så kan jag tack vare medicinen ta ett steg tillbaka lugna ner mig och sen fixa till det i stället för att få ett galet bitch-fit!

För övrigt är det några stycken som kom med lite halv taskiga kommentarer till inlägget där jag skrev om att jag börjat gå på medicin. Vill bara klargöra att ni inte vet vilka tabletter jag går på eller hur min hjärna fungerar så negativa kommentarer om att det inte funkat för er undanbedes. Jag har en vilja att bli frisk och jag tar all hjälp jag kan få och ger det en chans innan jag dömmer ut den. Som sagt det är inte ens säkert att vi tar samma tabletter och om vi nu skulle göra det så är våra hjärnonr inte likadana. Det som inte fungerade för er kan mycket väl fungera för mig.

Utöver det så har jag världens bästa stöd, i världens finaste tjej. Och den här låten passar in perfekt här!

//Hon som saknar

.. peppa sig själv.

När jag behöver peppa mig själv brukar jag leta upp en bild/ta en bild på mig själv som känns bra. Som jag blir nöjd med och redigera den lite. Som med bilden under, länge sedan jag kände mig såpass nöjd över mina kurvor. Heja gymmet som satt dem på rätt plats!


Plus att jag ligger inne med en jäkligt rolig min!

Ett annat tips på hur man kan peppa sig själv är att samla massa bra citat i en liten bok eller i ett block. Jag fick idéen av en av mina finaste vänner som köpt en fin liten bok just för att skriva in citat i den som får henne att må bra. Så jag snodde den idéen och skapade mig en "citat-bok".
Själva blocket är galet sött!


Första sidan, gjorde C'et som ett hjärta bara för att bygga på effekten lite extra!


Och såhär kan en sida i blocket se ut.

.. att förstöra. Tycker egentligen inte om att skriva med folk så mycket som jag gör. Det är så galet lätt att missförstå varandra. Särskilt när det inte finns några smilys involverade. Känner mig galet förvirrad just nu. Vet inte om det som skrevs var meningen att det skulle låta som det gjorde, om jag missförstod det, om det menades precis som det skrevs, om det bara var fel ordval längst vägen eller om det var min egen hjärna som tolkade det fel för att jag inte förstod innebörden riktigt.

Aja, ska fortsätta lyssna på Bandit Rock (den absolut bästa radiokanalen som finns) och skriva om mina och Saras fiskar till vår kandidatuppsats. Känner att jag behöver slänga mig med massa jobbiga termer och fina ord för att inte sätta spinn på den osäkerheten som planterades i huvudet på mig för bara en liten stund sen.

//Hon som tycker om att slänga sig med svåra ord

På tisdag är det då alla hjärtans dag igen. Tycker inte det är en särskilt speciell dag faktiskt. Vare sig jag är singel eller i ett förhållande. Men i år har jag då ändå köpt två alla hjärtans dags presenter. Den första kan jag inte skriva ut här än för den som kommer få den läser min blogg nämligen. (Så du får så nöjt vänta tills på tisdag med att öppna det som kommer dyka upp i din brevlåda J!)

Den andra presenten köpte jag till mammsen för att hon är den bästa mamms man kan ha och ville visa henne lite uppskattning. Köpte ett Lindor hjärta till henne för att jag vet att hon älskar den chokladen men tycker den är för dyr att köpa själv.

Dock fick hon det igår för lite uppmuntran behövdes, men det är tanken som räknas har jag hört så det blev bra ändå.

Nej nu ska jag återgå till kaoset som råder i mitt rum för tillfället, visar er bild sen, och så måste jag få pluggat idag också. Blir nog ingen träning idag verkar det som för det snöar satan här nere och jag kör inte när det är snö om jag inte måste! Vilket innebär att jag tyvärr inte kan träffa Malin ikväll heller. Dumma snö! Saknar dig gumman! Men vi hoppas på att vi kan ses på tisdag i stället :) <3

//Hon som inte tycker om snö